Vad är kromoson par
Vad gör kromosomer
Mellan celldelningarna luckras kromosomerna upp och syns som ett diffust nätverk i cellkärnan och de enskilda kromosomerna kan inte längre urskiljas. Antikroppar mot vissa kromatin-former, särskilt nukleosomer , har satts i och med vissa autoimmuna sjukdomar , till exempel systemisk lupus erythematosus. Autosomer är alla de kromosomer som inte är en könskromosom , hos människan alla kromosomer utom X-kromosomen och Y-kromosomen.
Den exakta formen för hur DNA-tråden är lindad och packad varierar under cellens olika faser. Eukromatin är den mindre kompakta formen av DNA. Den innehåller gener som transkriberas och uttrycks ofta. En autosomal gen är en gen som finns på någon av autosomerna.
Kromosom – Wikipedia
Under större delen av cellcykeln är kromosomerna ordnade i en kombination av DNA och proteiner som kallas kromatin. Hos människan är genomet fördelat på 46 kromosomer, det vill säga 23 kromosompar. Under interfas organiseras kromatinet i åtskilda områden, [ 2 ] så kallade "kromosomrevir" engelska chromosome territories. En kromosom är en struktur i cellen i vilken hela eller delar av genomet arvsmassan finns.
Den innehåller DNA som transkriberas ganska sällan. Hos eukaryoter består varje kromosom av en DNA-tråd som är lindad kring histoner i spermierna kring protaminer , som är proteiner av olika typer. Det finns två typer av kromatin. Detta ger kromosomen sitt typiska utseende med två korta p-armar och två långa q-armar. Varje ände på en kromosom avslutas med en telomer , och i mitten sitter en centromer som också förenar de två kromatiderna i kromosomen.
Kromosomavvikelser är förhållandevis vanliga, och man räknar med att fostret vid cirka 5 procent av alla konstaterade graviditeter har någon allvarligare form av kromosomavvikelse. Det sista kromosomparet är könskromosomerna , två X-kromosomer hos kvinnan samt en X- och en Y-kromosom hos mannen. Kromosomerna färgas sedan så att de typiska bandmönstren uppträder, fotograferas och sorteras i storleksordning i en så kallad karyotyp eller ett karyogram.
Människan har 22 par autosomer. Strukturerna går att färga och därmed göras synliga under mikroskop. Det är i denna form som kromosomerna är mest välkända.
Under celldelningen mitosen blir kromatinet väl synligt. Kromosomer observerades för första gången av biologen Carl Wilhelm von Nägeli Att kromosomerna var bärare av generna visades av Thomas H. Morgan som fick nobelpriset i medicin för denna upptäckt Hos de flesta högre arter är det totala genomet uppdelat i flera kromosomer.
Eukaryoter djur, växter m. För att fastställa kromosomantalet hos en art tillsätter man olika kemikalier och "fryser" cellerna i metafasen , den fas i celldelningen i vilken kromatiderna har kopierat sig men fortfarande hänger ihop i centromeren och är lokaliserade till cellens "ekvatorialplan". Motsvarande samband är inte lika klart för strukturella avvikelser. De olika kromosomerna identifieras och särskiljs genom jämförelser av kromosomernas färgade band och läget på centromererna.
Människan har 23 par kromosomer. Tidigare ansågs antalet vara I 22 av paren är kromosomerna i det närmaste identiska och kallas autosomer. Antalet kromosomer hos några typer av organismer framgår av följande tabell diploida celler. Hos arter med sexuell fortplantning innehåller de vanliga somatiska cellerna normalt dubbel 23x2 hos människan uppsättning av kromosomer, en uppsättning från vardera föräldern, så kallade diploida celler.
Vid mitosen är DNA:t maximalt packat och det är vid denna fas som kromosomerna kan urskiljas i mikroskop — en relativt vanlig laboration i högstadieskolor är att titta på kromosomerna i rottrådarna hos en lök. Kromosomen innehåller en lång tråd av DNA. Prokaryoter bakterier och arkéer har vanligtvis endast en kromosom, som ofta har cirkulär form. I de flesta fall leder numeriska avvikelser i de större kromosomerna till missfall eller till att barnet avlider strax efter födseln.
vad är kromosompar?
Könsceller , spermier och äggceller innehåller endast en uppsättning kromosomer, så kallade haploida celler. DNA:t och proteinerna, i dess olika former av kondensation, brukar med gemensamt namn kallas för kromatin. I akrocentriska kromosomer sitter centromeren inte i mitten, utan nära ena änden.