Vad är en art biologi
Species, förkortat sp. Evolutionen och artbildningen är en ständigt pågående process och människans försök att urskilja när två populationer glidit isär tillräckligt mycket för att skillnaderna ska ligga till grund för att se på de båda populationerna som två olika arter är i grunden en konstgjord gränsdragning. Ett illustrativt exempel på dessa olika begrepp är den amerikanska och europeiska järven.
När forskare under upplysningstiden började samla in stora mängder biologiskt material runt omkring i världen, blev det något av en jakt på nya arter, vilket resulterade i att den allra minsta subtila avvikelse i storlek, mönster eller färg fick till följd att individen utropades till att vara en del av en egen art. Inom binärnomeklatur skrivs släktnamn och artepitet alltid med kursiv stil.
Akronymen skofsa används ibland för att minnas ordningen på systemet: S tam, K lass, O rdning, F amilj, S läkte, A rt.
Begreppet art
En annan vanlig definition som kallas det fylogenetiska artbegreppet grundar sig på att en art omfattar alla individer som har en gemensam evolutionär anfader. Man konstruerar det vetenskapliga namnet på en art genom att använda sig av dels ett släktnamn, samt dels ett beskrivande så kallat art-epitet. Närbesläktade organismer som på olika sätt är så lika varandra att artgränsen mellan dem blir oklar omnämnas som ett artkomplex.
I biologisk systematik delar man in närbesläktade organismerna i grupper, så kallade taxa , i en hierarki. Diskussionerna kring dessa olika artbegrepp, som skulle kunna leda till att olika forskningsfält arbetar utifrån olika system, har lett till försök att skapa en större samsyn kring artbegreppet.
Resultatet har kallats för en Integrerad taxonomi vilket är en hypotes där flera tidigare artbegrepp används som artkriterier för att utröna vad som är en separat utvecklingslinje. Att namnge en art med både ett släktnamn och ett artepitet kallas binärnomenklatur. En art kan delas in i flera underarter , om dessa skiljer sig markant från varandra, och korsningen är fertil.
Alla arter definieras utifrån en typ , vilket är en unik individ av en organism som fungerar som referens. Denna "jakt" på nya arter resulterar även i dag till förslag om att en specifik population bör klassificeras som en egen art.
Art är den grupp som i betydelse ligger närmast vardagsspråkets för djursort. Art är ett begrepp inom biologi. Denna metodik har vunnit stort genomslag bland taxonomer och det råder idag större konsensus kring artbegreppet än på mycket länge. Enligt det biologiska artbegreppet är de olika arter eftersom de är geografiskt avskilda reproduktivt isolerade från varandra.
Begreppet art – Ugglans Biologi
Ett tydligt och korrekt språkbruk är alltså att reservera ordet "artnamn" för hela det tvåledade vetenskapliga namnet. Genom historien har man haft olika krav på hur stora skillnaderna ska vara mellan populationer för att de ska räknas som en god art. Inget artbegrepp är därför helt objektivt. Detta har lett till att man försökt skapa nya riktlinjer för att avgöra artstatus.
Artnamnet " Homo sapiens " består enligt detta språkbruk av släktnamnet Homo gemensamt för alla arter som tillhör eller har tillhört släktet Homo och artepitetet sapiens. Länge ansågs artbegreppet som den självklara grundläggande minsta enheten inom systematiken, men hur man definierar en art har debatterats i flera århundraden och det finns över tjugo olika sätt att definiera en art - och någon enighet kring definitionen av vad en art är har ej kunnat uppnås.
Som exempel är lejon , tiger och katt både olika djur i vardagsspråket och olika arter i vetenskaplig mening. I dag skiljer taxonomer mellan artbegrepp , som definierar vad som är en art, och vad som är artkriterier , där det senare kan omfatta flera av de tidigare metoderna för att definiera vad som är en art.
Det finns också många mellangrupper.
Vad är en art enkel förklaring
Släktnamnet skrivs alltid med stor bokstav och artepitetet skrivs alltid med liten bokstav; till exempel Homo sapiens. Detta har lett till större konsensus kring artbegreppet, som då definieras som en hypotes om en unik utvecklingslinje som kan påvisas genom flera olika beviskriterier. Underarterna är oftast geografiskt eller ekologiskt skilda. Sedan talet, bland annat på grund av nya rön genom DNA -analyser, har uppfattningarna om hur artbegreppet ska definieras varit så många och skilda att man oroats för en total upplösning - med resultat att olika forskare skulle använda sig av olika artbegrepp - vilket i sin tur skulle leda till stora svårigheter i forskningsvärlden.
Enligt det morfologiska artbegreppet tillhör de samma art eftersom de utseendemässigt är lika. Alla arter tillhör ett släkte, alla släkten tillhör en familj, alla familjer tillhör en ordning, alla ordningar tillhör en klass, alla klasser tillhör en stam, och alla stammar tillhör ett rike, exempelvis djurriket eller växtriket. Det är utifrån denna typ som arten har beskrivits. Enligt det fylogenetiska artbegreppet är de samma art eftersom de har en gemensam förfader.
Andra artbegrepp
Den klassiska definitionen, som brukar kallas det biologiska artbegreppet, myntades av Ernst Mayr som säger att en art är en grupp av naturliga populationer som reproducerar sig mellan populationerna eller åtminstone skulle kunna göra det, och som är reproduktionsmässigt isolerade från andra sådana grupper. Artepitet är, till skillnad från släktnamn, inget egentligt namn som kan stå för sig själv, utan är ett beskrivande ord, till exempel ett adjektiv, som tillsammans med släktnamnet definierar den specifika arten artnamnet.
Man skiljer på tre olika artbegrepp: det morfologiska , det biologiska och det fylogenetiska artbegreppet. Senare har många av dessa arter mist sin artstatus och ses i dag istället som exempel på naturliga fluktuationer inom populationen eller också klassificeras de som en underart. Denna metodik kallas för den integrerade taxonomin.