Hur får man bättre självmedkänsla
Om vi vill bli bättre på att dels lugna ned vårt hotsystem — våra stressreaktioner — och dels utveckla vårt trygghetssystem — vår självtillit och inre trygghet — behöver vi således gå via kroppen och känslorna.
I de tidigare bloggartiklarna i den här serien har vi kunnat konstatera att vi som är självkritiska lider brist på inre trygghet. Men om och om igen. I den förra bloggartikeln fick du reda på att självmedkänsla är det som funkar bäst mot självkritik. Men när jag sedan fördjupade mig i Paul Gilberts arbete såg jag att mitt tänk kring de tre stegen passade som handen i handsken i hans trecirkelmodell varför jag bestämde mig för att utveckla mitt program i enlighet med de tre stegen — Sakta in, Mjukna och Njut.
6 sätt att öva upp din självmedkänsla!
När ett barn slår sig eller ett djur plågas är vår naturliga instinkt att lindra, lugna och befria. Vila i det. När någon bekräftar oss blir vi till exempel antingen misstänksamma eller nedvärderar vår egen insats. Den som är självkritisk har nämligen svårast att möta sig själv med ömhet och förståelse när hon eller han behöver det som mest. Sakta in, Mjukna och Njut är inte bara en vägbeskrivning till ökad självmedkänsla utan även en sammanfattning av vad ett riktigt gott liv handlar om.
Våren skrev jag en artikelserie i tre delar vilken jag senare sammanställde i den e-bok som du kan ladda ner HÄR! I den tredje och sista artikeln beskriver jag hur vi genom att stärka våra själsliga muskler inom tre områden kan stärka vår självmedkänsla. Både i våra egna och andras ögon.
6 sätt att öva upp din självmedkänsla! - MåBra
I dessa delar av hjärnan är vi som allra närmast vår kropp och våra känslor. Vår egen bristande tillit har nämligen förstärkt vårt eget hotsystem.
Självmedkänsla ett, två, tre är därför, trots vad namnet antyder, ingen quick fix ska mer ses som en grundplåt till ett nöjdare liv. Vidare såg jag också att dessa tre steg inte bara beskriver hur vi ska gå till väga utan även sammanfattar själva syftet med vår strävan att bli en bättre vän till oss själva. Vi vet alla hur det känns att känna någon annans smärta. Främst via reflektionsövningar som hjälper dig att skapa medvetenhet utan kritisk värdering.
Dessa bekräftelsestrategier, där tryggheten skaffas utifrån istället för inifrån, vilar emellertid på en instabil grund. Vi lever alla ett hektiskt liv men mycket som ska göras, skötas och tänkas på. Vi de tillfällen då vi gör ett misstag är vi dessutom mer benägna att gå till attack mot oss själva genom ett självförebråelser än att plåstra om vårt sårade ego. När jag, senare samma år, satte samman min webbaserade kurs i självmedkänsla kom dessa tre områden att utgöra de tre steg som jag menar bildar en bra grund för att börja praktisera självmedkänsla i vardagen.
I Självmedkänsla ett, två, tre kommer du få tillgång till olika övningar som syftar till att bygga upp ditt inre trygghetssystem.
För att kompensera denna inre trygghetsbrist börjar vi skapa strategier för att bli uppfattade som just tillräckliga. Förmågan till medkänsla finns naturligt inom oss. Jag ser därför de tre stegen Sakta in, Mjukna och Njut som steg som vi ska ta om och om igen. En brist som uppstått någon gång tidigare i vårt liv och som har fått oss att leva i en berättelse om att vi är inte är tillräckliga.
Även tankarna ges naturligtvis uppmärksamhet.
Dessa övningar är till stor del kropps- och känslobaserade. Gör om, gör rätt! Inte via tankarna och förnuftet. Då jag är en stor motståndare till snabba lösningar, så kallade quick fixes, var jag till en början inte så förtjust i att förenkla kursprogrammet så till den milda grad att det enbart blev tre steg. Om du vill återvända till artikeln kan du göra det här.
Medkänsla uppstår vi närmar oss någons lidande med en önskan om att vilja lindra. I denna artikel har det blivit dags att knyta ihop säcken och titta på hur du kan få mer självmedkänsla vilket jag vill göra genom att samtidigt berätta om Självmedkänsla ett, två, tre — en webbkurs som hjälper dig som är självkritisk att bli en bättre vän till dig själv. Paul Gilberts modell har också blivit den grund som vi utgår från i kursen.
Att till fullo ta till oss berömmet förmår vi inte. Genom att träna oss på att Sakta in, Mjukna och Njut i vårt dagliga liv kan vi, sakta men säkert, bli en bättre vän till oss själva. Både hotsystemet och trygghetssystemet finns i den gamla hjärnan; reptilhjärnan och det limbiska systemet. Som då ett misstag begås eller en förväntan inte infrias. När vi möter vårt eget lidande med samma önskan utövar vi självmedkänsla.
Samma steg.